BU!

Intercalated discs, tvärstrierade fibrer och centralt placerade ovala kärnor = hjärtmuskulatur

Nu har det varit tyst här i bloggen och det är kanske inte så underligt med tanke på att jag (och mina kära klasskamrater) på sistone spenderat löjligt mycket tid tillsammans med mikroskop och preparat från allehanda species. Ibland undrar jag om det verkligen är läkare jag läser till och inte veterinär?!

Dagens examination bestod i alla fall av tio blindpreparat som skulle identifieras, sedan fick jag vandra nedför anatomikorridoren (som just då kändes som death row) för att muntligt ange organ/vävnad samt motivering till min "diagnos".

X antal timmars studier av mussvans (som för övrigt är ett relativt vanligen förekommande preparat på examinationen) och andra mer eller mindre exemplariska preparat har bevisligen räntat för preptentan gick riktigt bra.

Nu laddar jag om inför nästa tenta som går av stapeln om 13 dagar. Wish me luck!

Göteborg = kärlek

Vilken underbar stad!
Espresso House:s goda cappuccino och en kladdig kaloribomb. Mmm...





























Vi åt hela tiden! Här var det sushi, 45 (!) kronor för 8 bitar- och som ni ser var laxbitarna storlek deluxe. Lina hade bra koll på detta med pinnar.




























Efter lunchen började OMSiS-mötet, ett mycket inspirerande forum för idéutbyten mellan studentrepresentanter från olika lärosäten med läkarutbildning. En fantastiskt god middag och samkväm avrundande en mycket lång (och lika rolig) dag.

Tydligen kan man vika kattöron av servetter. Rutinerad som alltid hade jag använt min servett just innan, så jag fick vara fåfäng med gott samvete.














Ida kvartade in mig och Lina i hennes FANTASTISKA lägenhet. Kakelugnar i varje rum, åtminstone 3 meter i tak och stora, fina fönster. Så vill jag också bo!














Hela Göteborg är som ett arkitektoniskt konstverk. Jag saknade inte 70-tals betong en sekund.




















Äntligen fick jag träffa Sofia! Vi styrde kosan mot Haga (Göteborgs svar på Gamla Stan enligt min syster) och strosade i mysiga butiker innan vi sökte upp ett supermysigt café med bullar i samma skala som Bergsbykiosken gör mjukglass. Tur att jag har ett årskort på IKSU ;-)



















3-rätters på Bliss. Tog cirka 3 timmar också men det var det nog värt. Chokladsorbet med kaffesmak gjorde succé.




























Från fin-middag till rejält släppa loss på dansgolvet på Park Lane, ett uteställe på Avenyn. Vi hade riktigt, riktigt kul! Bra musik och stämning på topp, vill göra om det igen!









































































































Tiden går fort när man har roligt! Nu var det dags för mig att åka hem. Tyvärr går tiden inte lika fort när man inväntar försenade flygplan, men jag fick i alla fall en brakmåltid på Arlanda courtesy of SAS. På McDonalds visserligen, men det är ju enda stället på Arlanda där man får mer än en juice för 75 pix.

Om kärleken till rosa och en viktig kampanj

De flesta genusforskare skulle antagligen få spader om de visste hur barnsligt förtjust jag är i rosa, men jag har faktiskt ingen lust att frossa i orange och brunt bara för att tillfredsställa en torr universitetsråtta med ambitionen att alla ska vara likadana. Sverige är verkligen jantelagens Mekka. Varför ska det vara så svårt att acceptera att människor är olika men lika värda för det?

Dessutom är rosa en väldigt viktig färg så här års. I oktober uppmärksammas nämligen bröstcancer med insamlingar och fina rosa varor till försäljning (där en del av vinsten går till forskning). Bröstcancer är vanligt förekommande och tyvärr har sagan ibland ett tråkigt slut.

Så tjejer, ta tiden och känn igenom era bröst. Var rädd om er själva! Har ni en slant att undvara, stöd cancerforskningen. Spread the word!

Här kan du läsa mer om Rosa Bandet-kampanjen!

Ibland har man flyt

Jag hann bara skriva inlägget om att mysa med Sofia till jul, så damp det ned ett mail med en förfrågan om någon ville åka på en (betald) konferens i Göteborg till helgen. Tror ni jag nappade?!


























Saknar dig!

Achtung!

I veckan fick jag av en slump en cykelhjälm i present. Men min farfar hade nog behövt den bättre just den här veckan, för idag blev han påkörd av en bil när han var ute på cykeltur.

Av allt att döma har det ändå gått bra under omständigheterna och min kära farfar klarade sig med lindriga skador och fula blåmärken, men det är sådana här gånger jag verkligen avskyr att inte ha alla nära och kära samlade på ett ställe. För är det någonstans jag vill vara just nu så är det vid hans sjukhussäng.

När jag var liten brukade jag drömma på nätterna om att "alla" bodde på min gata i lilla Ursviken där jag vuxit upp. Att de i verkligheten var spridda i olika delar på jordklotet gjorde ju inte saken lättare. Men oj vad jag önskade!

Numera har jag insett att släktkalas och andra högtider nog är det närmaste jag kommer drömmens uppfyllelse. Just därför var det trevligt att få uppvakta min 85-årige morfar i helgen som var- även om några av "de viktiga" saknades (i synnerhet lillasyster)! Tyvärr kan man ju inte få allt här i världen, men jag ser i alla fall fram emot syskonmys till jul- då ska jag sitta på henne som ett plåster all ledig tid (Sofia, du avbokar väl inte resan nu?)