måndag 24 januari 2011

Skarpt läge

Var på väg mot skolan när det plötsligt smäller till framför mig. På marken ligger en påkörd cyklist och jag inser att jag:
  1. Är först på olycksplatsen
  2. Kanske borde göra någonting (...hjälp!)
En halvtimme senare lämnar jag olycksplatsen och inser att jag sluppit famla i mörker. Att jag faktiskt visste vilka frågor som skulle ställas och att jag lyckades komma ihåg de viktigaste momenten för att bedöma eventuella skador, trots ett adrenalinpåslag som inte var av denna värld.


Märklig känsla.

1 kommentarer:

G.T. sa...

Snyggt jobbat!