torsdag 18 oktober 2012

Nerds Inc.

J30.0 Vasomotorisk rinit, eller det mer käcka epitetet "gubbsnuva". Det är, tro det eller ej, med viss tillfredsställelse som jag idag ställt ännu en diagnos på mig själv. Inte för att jag samlar diagnoser, eller så, men ni som läst "så funkar..."-böckerna förstår nog vad det handlar om. Det är nice att veta varför. Eller åtminstone att veta att någon tror att de vet varför.


Symtom
Bilden påminner om den vid allergi, men man kan inte påvisa något allergen. Ibland spekuleras det om att detta är en "lokal allergi" där IgE-antikroppar endast är påvisbara i nässlemhinnan och inte i hud eller blod. Några stimuli som triggar min näsa: kryddor, temperaturväxlingar, starka dofter, damm.  

Nervös näsa?
När jag blir nervös blir jag inte darrig, får inte handsvett, eller lökar under armarna. Men! Min näsa rinner obönhörligt vilket är smått opraktiskt när man t.ex. står vid ett operationsbord och försöker se iskall ut fastän man egentligen har en puls på 120 och tycker att det är jättejättehäftigt. Det blir genast mindre häftigt när man måste be närmaste undersköterska om en snytning. 



Det som tros ligga bakom är en obalans i inkommande (efferenta) nervflödet. Normalt drar kärlen ihop sig när sympaticus "fight or flight" aktiveras. När parasympaticus aktiveras utsöndras sekret från körtlar, t.ex. i näsan. Teorin för vasomotorisk rinit är att det föreligger en obalans i det autonoma nervsystemet där det sympatiska nervsystemet är undertryckt, med ökad risk för sekretion som följd. 

Nu vet ni det!

0 kommentarer: